Den medicinska forskningen
Forskningen har haft en väsentlig del i utvecklingen av barnhjärtsjukvården.
Inledningsvis var den inriktad på att beskriva och ställa diagnoser på olika hjärtmissbildningar. När sedan möjligheten till operativ behandling utvecklades, ökade kraven på information om hjärtfelens utseende och påverkan på cirkulationen. Den ultraljuddiagnostik som idag används över hela världen, utvecklades av svenska forskare. Under de senaste åren har också en annan effektiv och skonsam undersökningsmetod – magnetröntgen – utvecklats till ett viktig diagnosverktyg.

Förbättrade operationsmetoder
En förutsättning för vidareutvecklingen av barnhjärtsjukvården har varit framväxten av den moderna barnhjärtkirurgin. Forskningen har här delvis inriktats mot tekniska framsteg, exempelvis hjärt-lungmaskinen och olika sätt att skydda hjärtat och kroppen i övrigt mot skadlig påverkan under operationen. Men också förbättringar av operationsmetoder, samt nya tekniker för operation av även mycket komplicerade medfödda hjärtfel. I nära anknytning till kirurgin har dessutom ett framgångsrikt forsknings- och utvecklingsarbete skett inom anestesi- och intensivvård.

Enastående resultat
Resultatet av den barnhjärtkirurgiska forskningen speglas delvis i riskerna vid operationerna. Vi har i Sverige kunnat se en enastående förbättring, särskilt under de senaste 15 åren. Den andra aspekten är hur bra operationsresultaten är på lång sikt. För att kunna värdera detta fordras noggranna undersökningar av grupper av barn med olika hjärtfel, och även med olika operationstekniker. Uppföljningen behöver dessutom ske på såväl kort som lång sikt. Detta underlättas nu genom ett nationellt register (Swedcon) som omfattar barn och vuxna med medfödda hjärtfel. Det underlättar uppföljning av grupper av barn med medfödda hjärtmissbildningar och uppföljning även till vuxen ålder.

Helt nya behandlingsmetoder
Under de senaste tio åren har vi sett en utveckling av helt nya behandlingsmetoder för korrigering av hjärtmissbildningar, främst med kateterteknik. Denna behandlingsform är ännu så länge möjlig endast vid ett mindre antal hjärtmissbildningar, men den tekniska utvecklingen inom detta område är snabb. Under det senaste året har vi även sett behandling med kateterteknik kombinerad med operation under speciella förhållanden, s k hybridoperationer.

Undersökningar på foster
Möjligheten att med ultraljud studera fostrets hjärta har öppnat ett helt nytt område – fosterkardiologi. Detta har fått stor betydelse, främst för forskningen. Senare års forskning har klarlagt fosterhjärtats utveckling mer detaljerat. Samtidigt har forskningen kring arvsmassan kunnat visa att förändringar på vissa specifika kromosomer kunnat kopplas till speciella hjärt-kärlmissbildningar. Exemplen är ännu så länge få, men sannolikt kan man så småningom i ökad utsträckning kunna förutsäga risken för uppkomst av en missbildning.

Ingen forskning, ingen utveckling
Under barnhjärtsjukvårdens korta historia har forsknings- och utvecklingsarbete spelat en väsentlig roll för att åstadkomma de förbättrade behandlingsresultaten. Forskningen är således nära knuten till barnhjärtsjukvården, och har avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling.

Nils-Rune Lundström
Professor emeritus
Lunds universitetssjukhus

Om cookies

Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer.