Förmaksflimmer – Orsaker, Symptom och Behandling

//

Daniel Karlsson

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en av Sveriges vanligaste hjärtsjukdomar som påverkar cirka 370 000 människor. Förmaksflimmer innebär att ditt hjärta slår oregelbundet och ofta snabbt på grund av elektriska störningar i hjärtats förmak. Detta gör att hjärtat får svårare att pumpa blod effektivt genom kroppen.

Många människor med förmaksflimmer märker inga symptom alls, medan andra upplever hjärtklappning, andfåddhet eller trötthet. Den största risken med förmaksflimmer är att det ökar chansen för stroke eftersom blodet kan bilda proppar när det inte cirkulerar normalt.

Hur uppstår förmaksflimmer?

Förmaksflimmer uppstår när hjärtats elektriska system inte fungerar som det ska. Normalt styrs hjärtrytmen av sinusknutan, som skickar regelbundna elektriska signaler genom hjärtat.

Vid förmaksflimmer blir det elektriskt kaos i hjärtats förmak. Istället för en ordnad sinusrytm får man många små elektriska signaler som konkurrerar med varandra.

Normala förhållanden:

  • Sinusknutan skickar signaler 60-100 gånger per minut
  • Förmaken drar ihop sig koordinerat
  • Blodet pumpas effektivt till hjärtats kammare

Vid förmaksflimmer:

  • Förmaken får 350-600 elektriska signaler per minut
  • Förmaken ”flimrar” istället för att pumpa ordentligt
  • Hjärtrytmen blir oregelbunden och ofta snabb

Denna hjärtrytmrubbning gör att förmaken inte kan tömma sig helt på blod. Blodet rör sig långsammare i förmaken, vilket ökar risken för blodproppar.

Arytmin kan vara tillfällig eller permanent. Vissa personer får bara kortare episoder av förmaksflimmer. Andra utvecklar ett konstant oregelbundet hjärtats rytm.

Det elektriska kaoset påverkar hur effektivt ditt hjärta kan pumpa blod runt i kroppen. Detta förklarar varför många känner sig trötta eller får hjärtklappning när förmaksflimmer uppstår.

Vilka är symptomen på förmaksflimmer?

Förmaksflimmer kan ge olika symtom som varierar från person till person. Vissa märker inga symtom alls, medan andra får tydliga besvär. Hjärtrelaterade symtom är vanligast vid förmaksflimmer.

  • Du kan känna hjärtklappning där hjärtat känns som det slår hårt eller oregelbundet. Pulsen blir ofta snabb och oregelbunden jämfört med normalt.
  • Andfåddhet och andnöd uppstår eftersom hjärtat inte pumpar blodet effektivt. Du kan bli andfådd även vid lätt ansträngning eller vila.
  • Trötthet är ett vanligt symtom. Kroppen får inte tillräckligt med syre när hjärtat arbetar sämre. Du kan känna dig svag och utan energi.
  • Yrsel och svimning kan inträffa när blodtrycket sjunker. Detta händer eftersom hjärtat inte pumpar blodet som det ska runt i kroppen.

Andra symtom kan inkludera:

  • Bröstsmärtor
  • Svettningar
  • Obehagskänsla i bröstet

Paroxysmalt förmaksflimmer kommer i perioder och symtomen går över av sig själv. Permanenta förmaksflimmer ger bestående symtom som kräver behandling.

Symtomen kan vara milda eller kraftiga beroende på hur snabbt hjärtat slår. Kontakta vården om du får något av dessa symtom, särskilt om de är nya eller förvärras.

Vanliga orsaker till förmaksflimmer

Det finns flera vanliga orsaker som kan ligga bakom att förmaksflimmer uppstår. I många fall handlar det om tillstånd eller vanor som påverkar hjärtat över tid 

Högt blodtryck

Högt blodtryck är den vanligaste orsaken till förmaksflimmer. När blodtrycket är förhöjt under en längre tid utsätts hjärtats väggar för konstant belastning. Detta leder till att hjärtats struktur förändras, vilket ökar risken för elektriska störningar i förmaken.

Hjärtsjukdomar

Tillstånd som hjärtsvikt och tidigare hjärtinfarkt ökar markant risken för förmaksflimmer. Dessa sjukdomar skadar hjärtmuskeln och stör dess elektriska ledningssystem, vilket gör det lättare för flimmer att uppstå.

Diabetes och övervikt

Personer med diabetes eller övervikt löper högre risk att utveckla förmaksflimmer. Dessa tillstånd leder till inflammatoriska processer och ökad belastning på hjärtat, vilket över tid försämrar dess funktion och stabilitet i rytmen.

Alkoholkonsumtion

Både tillfällig överkonsumtion och regelbundet högt alkoholintag kan utlösa förmaksflimmer. Alkohol påverkar hjärtats elektriska aktivitet direkt och kan orsaka oregelbunden rytm, särskilt hos känsliga individer.

Sömnapné

Obstruktiv sömnapné innebär att andningen upphör tillfälligt under sömnen, vilket leder till syrebrist i kroppen. Denna nattliga stress påverkar hjärtat negativt och ökar risken för rytmrubbningar som förmaksflimmer.

Stress

Både fysisk och psykisk stress kan utlösa förmaksflimmer, särskilt hos personer med underliggande riskfaktorer. Stress aktiverar kroppens kamp-eller-flykt-system, vilket frigör hormoner som adrenalin och kortisol – ämnen som kan störa hjärtats normala rytm.

Andra vanliga orsaker:

  • Lungsjukdomar som KOL
  • Problem med sköldkörteln
  • Åldrande
  • Ärftlighet

Många av dessa riskfaktorer kan du påverka genom livsstilsförändringar. Att behandla högt blodtryck, minska alkoholintag och hålla normalvikt minskar risken.

Ibland uppstår förmaksflimmer utan någon känd orsak. Detta kallas för ensamstående förmaksflimmer och är vanligare hos yngre personer.

Behandling av förmaksflimmer – vilka alternativ finns?

Det finns flera sätt att behandla förmaksflimmer. Läkaren väljer behandling baserat på dina symtom och risker.

Blodförtunnande behandling är ofta första steget. Antikoagulantia som warfarin eller NOAK-preparat minskar risken för blodproppar och stroke.

Läkemedel för hjärtrytm kan användas på två sätt:

  • Betablockerare saktar ner hjärtfrekvensen
  • Rytmreglerande mediciner försöker återställa normal hjärtrytm

Elkonvertering är en behandling där läkaren använder elektriska stötar för att återställa normal hjärtrytm. Du får narkos under behandlingen.

Ablation är ett ingrepp där läkaren förstör små områden i hjärtat som orsakar oregelbunden rytm. Detta görs genom hjärtkateterisering.

Innan behandlingen tar läkaren blodprov och gör EKG (elektrokardiografi). Detta visar hur hjärtat fungerar och vilken behandling som passar bäst.

Vilken behandling du får beror på:

  • Hur ofta du har förmaksflimmer
  • Hur starka dina symptom är
  • Din risk för stroke
  • Andra sjukdomar du har

Många behöver kombinera flera behandlingar. Blodförtunnande läkemedel används nästan alltid för att förebygga stroke, oavsett vilken annan behandling du får.

Kan man leva normalt med förmaksflimmer?

Ja, många personer med förmaksflimmer lever ett helt normalt liv. Det viktiga är att få rätt behandling och kontroll över tillståndet.

Två huvudkrav för normal livslängd:

  • Hjärtfrekvensen ska hållas under 70-90 slag per minut i vila
  • Du behöver ofta ta blodförtunnande medicin för att förebygga stroke

När dessa krav uppfylls kan du leva lika länge som personer utan förmaksflimmer.

Påverkan på vardagslivet

Förmaksflimmer kan påverka flera delar av ditt liv. Du kan känna dig mer trött än vanligt eller få svårare att sova.

Humöret och relationer kan också påverkas. Vissa dagar har du kanske mindre lust att göra saker du brukar tycka om.

Viktiga livsstilsförändringar

Du behöver ofta anpassa din fysiska aktivitet. Lyssna på din kropp och vila när du behöver det.

Regelbundna kontroller hos läkare är viktiga. Du behöver följa upp din medicin och hjärtfrekvens.

Risker att vara medveten om

Den största risken är stroke på grund av blodproppar. Därför är blodförtunnande medicin ofta nödvändig.

Med rätt vård och behandling kan du fortsätta med de flesta aktiviteter du gjort före diagnosen.

Vanliga frågor och svar

Hur märker man att man har förmaksflimmer?

Förmaksflimmer märks ofta genom hjärtklappning, oregelbunden puls, trötthet, yrsel eller andfåddhet. Vissa känner inga symtom alls och upptäcker det först vid en läkarundersökning. Ett EKG är det säkraste sättet att bekräfta diagnosen.

Hur länge kan man leva med förmaksflimmer?

Man kan leva ett helt normalt liv med förmaksflimmer om det behandlas rätt. Med kontrollerad hjärtfrekvens och blodförtunnande läkemedel minskar risken för komplikationer, särskilt stroke. Regelbundna läkarkontroller är avgörande.

Vad triggar igång förmaksflimmer?

Förmaksflimmer triggas ofta av högt blodtryck, hjärtsjukdomar, stress, alkohol, sömnapné eller övervikt. Även infektioner, koffein och vissa läkemedel kan utlösa episoder hos känsliga personer. Det är ofta en kombination av faktorer.

Är hjärtflimmer dödligt?

Nej, hjärtflimmer är i sig inte dödligt, men det ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Utan behandling kan tillståndet leda till allvarliga komplikationer. Med rätt vård och förebyggande behandling kan man dock leva säkert med tillståndet.

Dr. Daniel Karlsson
Dr. Daniel Karlsson
Legitimerad kardiolog, specialist inom medfödda hjärtfel
Medicinskt granskad, 31 oktober 2025
Dr. Daniel Karlsson är specialistläkare i kardiologi med över 15 års erfarenhet av diagnostik och behandling av medfödda hjärtfel. Han är verksam vid Karolinska Universitetssjukhuset och deltar regelbundet i både klinisk forskning och utbildningsinsatser inom området pediatrisk hjärtvård. Han granskar artiklar hos Hjärtebarn för att säkerställa medicinsk korrekthet, uppdaterad information och patienttrygghet. Genom sitt arbete bidrar han till att innehållet på webbplatsen uppfyller högsta möjliga medicinska standard – i linje med internationella riktlinjer för evidensbaserad vårdinformation.
Hjärtebarn favicon

Hjärtebarn.se
Vasagatan 12
111 20 Stockholm

[email protected]

Skänk en gåva