Högt blodtryck, eller hypertoni, är en av de vanligaste hälsoproblemen i världen – men också en av de mest tystlåtna. Många lever med förhöjt blodtryck utan att veta om det, vilket kan leda till allvarliga komplikationer på sikt¹. Denna artikel går igenom vad högt blodtryck innebär, hur det påverkar kroppen, och vad du kan göra för att förebygga eller behandla det effektivt.
Vad är högt blodtryck?
Blodtryck är det tryck som blodet utövar mot kärlväggarna när det pumpas runt i kroppen. Det mäts i två värden:
- Systoliskt tryck – trycket när hjärtat slår (det högre värdet)
- Diastoliskt tryck – trycket när hjärtat vilar mellan slagen (det lägre värdet)
Ett normalt blodtryck är ungefär 120/80 mmHg. Högt blodtryck definieras vanligtvis som ett värde över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar².
Symptom på högt blodtryck – Har man alltid några?
I de flesta fall ger högt blodtryck inga tydliga symptom – vilket gör det farligt. Det är därför ofta kallat ”den tysta mördaren”³. När symptom väl uppstår kan det vara tecken på att blodtrycket varit förhöjt under lång tid.
Möjliga symptom inkluderar:
- Huvudvärk
- Trötthet
- Yrsel
- Synstörningar
- Tryck över bröstet
Vanliga orsaker till högt blodtryck
Högt blodtryck kan vara primärt (essentiellt) eller sekundärt⁴:
Primärt högt blodtryck
Har ingen direkt orsak men påverkas av:
- Ärftlighet
- Ålder
- Stress
- Rökning
- Brist på motion
- Dålig kosthållning (särskilt högt saltintag)
Sekundärt högt blodtryck
Orsakas av andra medicinska tillstånd:
- Njursjukdomar
- Hormonella rubbningar
- Sömnapné
- Vissa läkemedel (t.ex. p-piller eller NSAID)
Hur mäter man blodtryck korrekt?
För en tillförlitlig mätning bör du⁵:
- Vila i minst 5 minuter innan mätning
- Sitta upprätt med stöd för armen
- Inte ha druckit kaffe eller rökt senaste 30 minuterna
- Mäta vid samma tid varje dag
Använd gärna en validerad blodtrycksmätare hemma för att följa utvecklingen.
När är blodtrycket för högt?
Här är riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) och europeiska hjärtsällskapet⁶:
- Normalt: < 120/80 mmHg
- Förhöjt: 120–139 / 80–89 mmHg
- Hypertoni grad 1: 140–159 / 90–99 mmHg
- Hypertoni grad 2: ≥160 / ≥100 mmHg
Konsekvenser av obehandlat högt blodtryck
Om blodtrycket förblir förhöjt under lång tid ökar risken kraftigt för⁷:
- Hjärtinfarkt
- Stroke
- Hjärtsvikt
- Njursvikt
- Synskador
Behandling av högt blodtryck
Livsstilsförändringar (första steget):
- Gå ner i vikt
- Sluta röka
- Minska alkoholintag
- Ät mindre salt
- Rör på dig regelbundet⁸
Medicinsk behandling:
Vanliga läkemedelsgrupper:
- ACE-hämmare
- Betablockerare
- Kalciumantagonister
- Diuretika (vätskedrivande)
Läkemedel ordineras ofta i kombination för bäst effekt⁹.
Vad ska man äta vid högt blodtryck?
En kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn och magra proteinkällor har visat sig effektiv.
DASH-dieten rekommenderas¹⁰:
- Lågt saltintag
- Mycket kalium, magnesium och kalcium
- Begränsat rött kött och socker
Hur påverkar motion blodtrycket?
Regelbunden fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket med 5–10 mmHg¹¹.
Rekommendation:
- Minst 150 minuter måttlig konditionsträning per vecka
- Ex: rask promenad, cykling, simning
Kan stress bidra till högt blodtryck?
Ja – långvarig stress kan påverka blodtrycket negativt genom¹²:
- Förhöjd kortisolnivå
- Dåliga sömnvanor
- Sämre kostval
- Ökat alkoholintag
Avslappningsövningar, sömnhygien och stresshantering kan ha mätbar effekt på trycket.
Vanliga frågor om högt blodtryck
Hur ofta ska jag kontrollera mitt blodtryck?
- Minst en gång per år om du är över 40¹³
- Oftare om du har höga värden eller riskfaktorer
Kan man ha högt blodtryck utan att veta om det?
Ja, det är mycket vanligt. Regelbunden kontroll är viktigt.
Är högt blodtryck farligt om man är ung?
Ja, särskilt om det är obehandlat under lång tid. Tidig behandling är nyckeln.
Källor:
- World Health Organization. (2023). Hypertension fact sheet. WHO Global Health Observatory.
- Socialstyrelsen. (2023). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Kapitel om blodtryck.
- American Heart Association. (2023). Understanding Blood Pressure Readings.
- Williams, B., et al. (2018). 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. European Heart Journal, 39(33), 3021-3104.
- Hjärt-Lungfonden. (2024). Så mäter du blodtrycket rätt hemma.
- European Society of Cardiology. (2023). ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention.
- Forouzanfar, M.H., et al. (2017). Global Burden of Hypertension and Systolic Blood Pressure. JAMA, 317(2), 165-182.
- Whelton, P.K., et al. (2018). 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults. Hypertension, 71(6), e13-e115.
- Läkemedelsverket. (2023). Behandlingsrekommendationer för hypertoni.
- Appel, L.J., et al. (1997). A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. New England Journal of Medicine, 336(16), 1117-1124.
- Cornelissen, V.A., & Smart, N.A. (2013). Exercise training for blood pressure: a systematic review and meta‐analysis. Journal of the American Heart Association, 2(1), e004473.
- Spruill, T.M. (2010). Chronic psychosocial stress and hypertension. Current Hypertension Reports, 12(1), 10-16.
- Svenska Läkaresällskapet. (2023). Riktlinjer för screening och uppföljning av blodtryck.
Senast uppdaterad: September 2025
Viktigt: Denna artikel är endast för informationsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta alltid din läkare för personlig rådgivning om blodtryck och behandling.
